Sharyna

Hej!

I söndags morse var det utsläpp i stallet och efter det ridning. Sedan åkte jag hem och mötte Sanna och Matias hos Marco. Vi snackade och hade kul en stund, och sedan gick de hem och jag och Älskling gick ut och käkade. När vi satt och svullade pizza nere i Hornstull så började det blixtra och åska... Första gången i år, vad jag märkt. När vi kom ut på gatan luktade det som efter ett sommarregn, ååh jag blev glad :D Därefter gick vi hem igen, jag duschade och senare på kvällen tog vi bussen hem till Marcos mamma och där åt vi middag med Sanna och Matias :) Härlig dag!

I måndags tog jag sovmorgon till tio (inte så ovanligt, haha). När jag sedan stod och väntade på 74:an, som var sen såklart bara för att jag hade bråttom till tandläkaren, så ringer jag Marco och ska gnälla lite, hehe. Då får jag berättat för mig att min gamla barndomskompis, från ca sju- till nioårsåldern, hade dött... Dessutom misstänktes det att hon blivit mördad. Fick inte riktigt in det i hjärnan så jag reagerade knappast. Jag förstod ju vad han sa, men fattade liksom inte allvaret, det var alldeles för nära mig för att det skulle kunna hända. Visst, vi hade inte haft någon kontakt sedan vi var småttingar, men ändå, jag vet ju vilken underbar människa hon var, och vilken vän!

Efter tandläkaren gick jag hem och tog det lugnt en stund, innan jag åkte iväg till Humlan, och sedan efter det vidare till Ågesta och red. Kom hem vid tio-tiden och gick och somnade en stund. Vaknade vid ett och gjorde mig iordning inför natten och somnade sedan om. Behövde verkligen sova.

Igår tog jag också sovmorgon till tio. Inte så att jag får göra det som jag vill, men jag orkar verkligen inte bry mig om vad alla skitlärare säger. De fattar inte vad man säger till dem, de flesta verkar ha någn slags rubbning eller någonting. De ger mig ingen anledning till att visa respekt, om man säger så. I alla fall, när jag då råkar läsa Metro inser jag allvaret, jag inser nu att det är min gamla vän som är död. Och jag inser också att klumpen i magen från igår, är samma klump som idag, bara att den är större nu. Så efter skolan tar jag med mig Marco och köper en vacker, röd ros och går till hennes minneslund. Det var två andra tjejer framför oss på gatan som också skulle dit. Jag placerar rosen bredvid alla andra blommor, ljus och saker och när jag ser bilden på henne så inser jag fullt ut. Jag kunde inte låta bli att gråta. Jag vet att jag inte kände henne, längre, men jag minns. Jag tänkte tillbaka på hur kul vi hade när vi lekte som små. Sen tänkte jag även på hennes nära och kära. Vila i frid, fina Chantal.

På eftermiddagen åkte jag till Humlan, och sedan till Ågesta. Skulle rida idag också.

Idag har jag haft gympa, håltimme/valfri studeringsplats, och musik. Sedan åkte jag till min plutthäst och hade det mysigt. Kom hem tjugo över sex och gick och tvättade. Ska ner strax och kasta in sakerna i torktumlaren och torkskåpet. Sitter och funderar på vad jag ska äta ikväll, är så sugen på något från Thai House Wok... Yummie! Fick också reda på idag att Chantal inte blivit mördad, som det ser ut nu enligt obduktionsrapporten. Det känns fortfarande inte lätt, men lättare.

Nu sitter jag som sagt här, och funderar på hur jag ska gå vidare med dagen. Har lite läxor att göra, men orkar inte... Har också ett prov imorgon, men det orkar jag heller inte öva på :P Behöver liksom mer tid än vad jag har, och då känns det så onödigt att plugga när jag ändå inte kommer göra det ordentligt. Usch, vilket i-landsproblem jag har.

Dagens tips
Om du gillar polkagrisar, och choklad... Köp inte Marabous Polka, det är en besvikelse :(